Cecilia tipsar

att jag inte vill ha hjälp som erbjuds mig av den anledningen att jag är kvinna,
betyder inte att jag inte vill ha hjälp av den anledningen att jag behöver det.

ibland är att tjura det enda som hjälper,
och då är det lika bra att gå all-in direkt.
att småtjura under lång tid är nämligen ungefär 9,4 gånger
mer förgiftande än att effektivt och kraftfullt tjura loss under
en kort tid och sedan släppa taget om tjurigheten och gå vidare.

bara det faktum att det är möjligt betyder inte att det är en bra idé.

"Vi vet vad en person tänker, inte när han berättar vad han tänker, utan när vi ser hans handlingar."

Isaac Bashevis Singer

ibland får vi saker, tjänster eller stöd i sådan omfattning att vi känner att det inte går att återgälda personen som givit. då är det bara att återgälda till nån annan istället. kretslopp kallas det.

som deltack för att jag fått låna brorsans tv i ett par år nu, så skänker jag denna sköna tjej en slant så att hon också får beskåda höstens serier.

vid vissa inköpstillfällen ska man inte snåla.

såsom exempelvis när man köper löshår, strumpbyxor eller myggmedel.

när en människa tjatar om att hon är tjock, ful, dum eller något annat negativt, så är det fullt möjligt att h*n gör det bara för att få uppmärksamhet och för att få den bekräftelse det ger när h*n får höra "nej det är du inte alls".

att ignorera denna uppenbara önskan är som att säga åt någon som håller på att drunkna att de bara vill ha uppmärksamhet när de ropar "hjälp".

det schyssta, vänskapliga eller förälderliga att göra är att ge personen den uppmärksamheten som den ber om. kanske inte i form av det ganska intetsägande "nej det är du inte alls", utan i andra former såsom att hjälpa personen att inse att h*n har så mkt annat att erbjuda att den inte har anledning att fundera över hur tjock, ful eller dum h*n är.

den som har självkänsla och är trygg i sig själv behöver nämligen inte hålla på sådär.

dig som använder uttrycket "det är inte så lätt" stup i kvarten.

det som är lätt att uppnå är sällan särskilt eftersträvansvärt.

tänk dig ett enormt enfärgat och slätt klot placerat på en anordning som gör att klotet kan rotera åt precis vilket håll som helst. runtom klotet så står det en massa människor och tittar åt dess håll. någon står så att de har ett träd i vägen vilket gör att h*n missar en bit på sidan, en annan har ett hus mellan sig och klotet så därför kan h*n bara se toppen av klotet, en tredje har solen i ögonen och ser det inte alls. en är närsynt och ser bara en suddig gestalt i fjärran, medans någon har tagit fram sitt förstoringsglas och inbillar sig att klotet står mitt framför nosen, en har hamnat mitt i en getingsvärm och struntar totalt i klotet. en tycker att det är grönt, någon är mer nyansfokuserad och benämner klotet olivgrönt och ytterligare någon annan är färgblind och tycker att det är brunt. trots att klotet alltså ser exakt likadant ut för respektive åskådare hur det än snurrar så ser det ändå ut på ett annat sätt i var och en av de andra personernas ögon.

ibland är det svårt att förstå hur någon kan se på ett problem eller företeelse så totalt annorlunda än en själv, när det för en själv ser precis likadant ut hur man än vrider och vänder på det. då kan det vara bra att komma ihåg att vi alla har olika utgångspunkter och att det inte nödvändigtvis behöver betyda att den andra är dum i huvudet.

 

ingen bryr sig om en lyktstolpes tjocklek eller om den är litta böjd, så länge den lyser.

bästa sättet att övervinna känslan av att vara obekväm är

att sträcka på sig och slappna av.

för att slippa styras av obefogade rädslor för exempelvis svenska husspindlar, för kräftor eller för att åka buss så är det faktum att vi kan bestämma över våra egna tankar alldeles utmärkt att dra nytta av. ersätt helt enkelt rädslan med nyfikenhet genom att istället för att tänka negativa rädda tankar, tänka "undrar hur det känns att gå lite närmare? undrar hur det ser ut där?" eller liknande.

who's that girl-robyn - den officiella videon

våga hjärta bris.



det finns galet många unga som behöver någon att prata med. många av dem har inte någon att vända sig till men även om det finns smarta, snälla och förtroendeingivande vuxna i ens närhet så kan det ändå vara svårt att lätta sitt hjärta för någon man känner. då kan det vara bra att få prata av sig med och få råd från någon man inte behöver umgås med efteråt. tänk dig själv att behöva prata om dina kroppsliga bekymmer eller hjärtefrågor med till exempel din chef.

"till BRIS kan du höra av dig när du behöver prata med en vuxen som lyssnar. Alla upp till 18 år är välkomna till BRIS telefon, mejl och chatt." BRIS

när jag var tonåring så bekymrade jag mig väldigt för hur jag såg ut och grät ibland för att jag skulle behöva gå utanför dörren, jag ville inte visa hur ful jag var. mina vänner hade stränga order att inte lämna foto på hur jag såg ut förut ifall jag skulle råka ut för en olycka som skulle vanställa mitt ansikte. det var min mardröm, att ha chansen till ett annat utseende men vakna med det jag hade innan. kanske hade det kunnat hjälpa mig om jag hade vågat prata med någon vuxen om det, och jag hoppas innerligt att andra som sitter i samma situation tar mod till sig och ber om hjälp.

sprid kampanjen vidare om ungdomar ligger dig varmt om hjärtat.

om du tycker det känns som en hel evighet till nästa semester exempelvis så kan det underlätta att tänka på att när väl semestern är här så kommer det kännas som att idag var igår och då kan du ju lika gärna tänka att det är semester imorgon.

den som för samtal så som en ångvält kan inte vänta sig annat än platta svar.

alla religiösa dårar som envisas med att ge sig på företeelser
som ni anser är satans påfund.

ni verkar ha missat det mest uppenbara - badrumsvågen.

go for it.

alla som brukar komma dragandes med uttrycket "jag kan inte hjälpa vad jag känner".

dina känslor är generellt sett en reaktion på dina tankar. känslorna uppkommer av sig själv och kan därför inte "hjälpas".

ex. låt oss säga att du finner dig själv i din källare, som visst råkar vara vattenfylld för ögonblicket. olika tankar kommer att få dig att känna olika saker inför detta faktum.

om du tänker "en swimmingpool!" så blir du glad.
om du tänker "mina gamla fotografier är vattenskadade och förstörda" så blir du ledsen.
om du tänker "kommunen borde ha sett till så att vattnet kunde ha runnit undan även vid mkt regn" så blir du arg.
om du tänker "attans jag borde inte ha spolat ner katten i avloppet" så skäms du. (förhoppningsvis)
om du tänker "shit jag kan inte simma" så blir du rädd.
om du tänker "nämen, hur kunde det bli såhär?" så blir du nyfiken.

det är du som styr vilken/vilka tankar du väljer. att sluta tänka en tanke på beställning är omöjligt, däremot så kan du ersätta en tanke med en annan.

om du nu vill kunna hjälpa vad du känner alltså.

när dina egna ord inte räcker till så kan det vara bra att låna någon annans.

skilj på situationer där ditt handikapp håller dig tillbaka och situationer där det är
dina tankar och förväntningar angående ditt handikapp som håller dig tillbaka.